Test av H-brygga och bil

Att kontrollera motorn från en enkortsdator kräver en H-brygga. H-bryggan kan variera enormt i komplexitet och tålighet. När man köper en H-brygga får man vara noga med följande: Hur hög spänning ska den klara av? Hur mycket ström ska den klara av? Hur många motorer ska den ha stöd för? Hur många olika sätt kan den påverka motorn? Logikspänning till H-bryggan. I sitt enklaste läge så sörjer H-…

När strömkällan (ofta batteri) och motorn är inkopplade i H-bryggan så saknas styrsignalerna. Dessa kommer, vanligtvis, från en enkortsdator. Här finns viss flexibilitet men det brukar behövas tre signaler. Två som tillsammans bestämmer riktningen på motorn och en tredje som bestämmer hastigheten. Denna utgörs av en PWM (Pulsbredds-modullering, på svenska). Här motsvarar en hög signal full gas och…

I våra test så användes ett AI SDK som installerades på en enkortsdator. Vid mätningarna så framgick tydligt att AI’n upptäckte svängarna i banan i god tid och kunde agera därefter. Hur som helst så var reglerloopen i systemet inte tillräckligt bra. Men efter lite justeringar så kommer den vinna!

För att förbereda mjukvaru-modulerna och samtidigt testa accesstider så konstruerades här ett enkelt test. Datorn togglar (slår på och av) en av GPIO-kontakterna ett antal gånger. Tidtagning görs i mjukvaran med Pythons egna tidsbibliotek. På andra sidan sitter en röd LED för att ’visa’ effekten. Tiderna till ställdonen (LED i detta fall, motorn i framtiden) var tillfredsställande låga.

När bilbanan levererades så påbörjades mätningarna. Bilen öppnades och det fanns en hel del olika saker som skulle räknas på. Vi behöver undersöka två olika (potentiella) störningar. Om vår bil står still och den andra bilen körs på full styrka. Hur mycket elektromagnetisk störning drabbas vår bil av då? Om vi kör vår bil på hög spänning. Hur mycket elektromagnetisk störning drabbas då vår Raspb…

Inlägget är reklam för en produkt hos Kjell&Company och innehåller annonslänkar. I detta projektet ska vi försöka styra en av bilarna på en bilbana. Bilbanan är av skalan 1:32. Datorn som ska köra AI’n och kontrollera bilbanan är en Raspberry Pi Zero W.

Inlägget är reklam för en produkt hos Kjell&Company och innehåller annonslänkar. För att utveckla och träna modellen behövs någon typ av data. Det kan (teoretiskt sett) vara vilken data som helst men i vårt fall så har vi valt att börja med accelerometer och eventuellt kompass. Raspberry PI Sense HAT har väldigt många olika sensorer och även en hel del LEDs. Vi har valt denna, trots sin storl…

Batterival är inte helt enkelt när det kommer till denna typen av projekt. I detta fallet är dessutom vikt också en faktor vilket gör det ännu svårare. Vissa enkortsdatorer går att strömförsörja direkt via GPIO-kontakterna, vissa behöver skydd- eller sidokretsar för att göra det möjligt (säkert). I vårt fall kör vi med en, så liten som möjligt, powerbank och micro USB. På det sättet slipper vi ett…

Det finns flera saker att ta hänsyn till när det kommer till strömförsörjning. Störningar. Att separera de olika elektriska systemen/delarna. Pålitlighet. Med en isolerad källa kan man säkerställa strömförsörjningen till eventuell dator. Skulle den tappa spänning så är det stor risk att den stänger ner. Får datorn (eller andra komponenter) tillfälliga spikar så finns stor risk att de går sönder…

Roll är själva essencen i en avkörning hos bilbanan. Eftersom den är spårad och bilen har en sorts fena framtill som håller kvar bilen i spåret så betyder det att det är så gott som omöjligt att köra av bilbanan utan att det ger utslag på just roll. Vi såg höga spikar på roll-avläsningarna både i vanliga svängar och i avkörningar. Det är alltså roll-värdet som vi ska försöka få AI-modellen att fö…