Raspberry Pi Sense HAT

Raspberry Pi Sense HAT

Inlägget är reklam för en produkt hos Kjell&Company och innehåller annonslänkar.

För att utveckla och träna modellen behövs någon typ av data. Det kan (teoretiskt sett) vara vilken data som helst men i vårt fall så har vi valt att börja med accelerometer och eventuellt kompass.

Raspberry PI Sense HAT har väldigt många olika sensorer och även en hel del LEDs. Vi har valt denna, trots sin storlek, för att få något som direkt kan kommunicera med Raspberry Pi Zero. Om storleken visar sig vara ett problem så löser vi det senare.

AI, enkelt eller smart?

AI, enkelt eller smart?
Inlägget är reklam för en produkt hos Kjell&Company och innehåller annonslänkar. Att välja komponenter (oavsett område) kan vara svårt. Vi har målet att göra alla pusselbitar så enkla som möjligt till en början. Optimering kan vi göra senare. Till exempel så valde vi Raspberry Pi Sense HAT för att det fanns färdiga API’er som vi kunde komma igång med snabbt och enkelt.
Rätt dator för projektet

Rätt dator för projektet
Inlägget är reklam för en produkt hos Kjell&Company och innehåller annonslänkar. I detta projektet ska vi försöka styra en av bilarna på en bilbana. Bilbanan är av skalan 1:32. Datorn som ska köra AI’n och kontrollera bilbanan är en Raspberry Pi Zero W.
Raspberry Pi i lager

Raspberry Pi i lager
Efter första halvåret av pandemin så var det väldigt svårt att få tag i en Raspberry pi, bland annat. Saker å ting ser ljusare ut nu på den fronten.
Bilbana med AI, start och bilarna.

Bilbana med AI, start och bilarna.

När bilbanan levererades så påbörjades mätningarna. Bilen öppnades och det fanns en hel del olika saker som skulle räknas på. Vi behöver undersöka två olika (potentiella) störningar. Om vår bil står still och den andra bilen körs på full styrka. Hur mycket elektromagnetisk störning drabbas vår bil av då? Om vi kör vår bil på hög spänning. Hur mycket elektromagnetisk störning drabbas då vår Raspb…
Accesstid accelerometer, benchmarking

Accesstid accelerometer, benchmarking
För att resultatet ska bli så bra som möjligt så behöver AI-modellerna så mycket och aktuell data som möjligt. Detta sätter press på flera delar av projektet. Här testas läshastigheten från givarna, i detta fallet: accelerometern. En tom while-loop kör, som väntat, 100 iterationer väldigt snabbt. Samma antal och while-loop fast med ett anrop till accelerometern tar 2.16 sekunder. Detta resultatet…
Bilbana, accelerometer och kraschar

Bilbana, accelerometer och kraschar
För att få ett hum om vilka sensorer och axlar som var av störst intresse så körde vi en massa tester. Accelerometern har tre axlar, typiskt 3D-verklighet: Yaw - tänk höger och vänster sväng. Pitch - upp och ned. Roll - i sidled, som om bilen skulle rulla.
Test av H-brygga och bil

Test av H-brygga och bil
En liten testplattform för att kontrollera kopplingen av hårdvara. Här kopplas batteri in i H-bryggan tillsammans med en enkortsdator som skickar ut tre signaler: Två stycken för att bestämma rotationsriktningen på motorn. En PWM (pulse width monitor) för att bestämma hastigheten. Denna enkortsdator ersätts senare av datorn som kör AI-modellen.
Bästa batteriet för IoT eller inbyggda system

Bästa batteriet för IoT eller inbyggda system
Batterival är inte helt enkelt när det kommer till denna typen av projekt. I detta fallet är dessutom vikt också en faktor vilket gör det ännu svårare. Vissa enkortsdatorer går att strömförsörja direkt via GPIO-kontakterna, vissa behöver skydd- eller sidokretsar för att göra det möjligt (säkert). I vårt fall kör vi med en, så liten som möjligt, powerbank och micro USB. På det sättet slipper vi ett…
Förberedelser AI och mjukvara

Förberedelser AI och mjukvara
En hel del mjukvara behövs för att få projektet att rulla. I början gick mycket av tiden till att uppdatera komponenter, system och mjukvara. Majoriteten av koden kommer att skrivas i Python.
Test av sensorer, ställdon

Test av sensorer, ställdon
För att förbereda mjukvaru-modulerna och samtidigt testa accesstider så konstruerades här ett enkelt test. Datorn togglar (slår på och av) en av GPIO-kontakterna ett antal gånger. Tidtagning görs i mjukvaran med Pythons egna tidsbibliotek. På andra sidan sitter en röd LED för att ’visa’ effekten. Tiderna till ställdonen (LED i detta fall, motorn i framtiden) var tillfredsställande låga.